Hej igen bloggen. Det här inlägget kommer handla om starten
på min karriär och hur jag blev ”Jimi Hendrix”. När jag spelar uppe på scen så
är det allra viktigaste publiken, de ska ha en så bra upplevelse som möjligt. Det är
därför jag använder så mycket kroppsliga rörelser som möjligt som att ligga på golvet, ha
gitarren bakom ryggen och spela med tänderna till exempel. När jag blev en ”publik favorit” så blev jag kontaktat av en manager vid namn Chas Chandler, ex basist i ”The Animals”. Med hjälp av Chas Chandler år 1966 så formade jag, basisten Noel Redding och
trummisen John Mitchell bandet ”The Jimi Hendrix Experience”. Vi flyttade till London och ungefär ett
halvår senare så släppte vi vårt första album ”Are you experienced?” som blev
en stor succé. Med låtar som ”Hey Joe” och ”Purple Haze”. ”Are you experienced?” var en så stor succé så vi släppte ett till album ”Axis:
Bold as Love” på samma år. Året efter det 1968 så släppte jag mitt tredje och
sista album ”Electric Ladyland” med låtar som ”Crosstown traffic” och en cover
av Bob Dylans ”All along the Watchtower”.
Snart efter Electric Ladyland hade släppts så splittrades The Jimi Hendrix Experience på grund av ett dåligt kontrakt jag skrev på 1965 av en producent vid namn Ed Chalpin, blev också bråk med basisten Noel Redding som var avundsjuk på min framgång.
Även fast vårt band splittrades 2 år efter vi började så vill jag ändå säga att de har varit dem bästa 2 åren i mitt liv.
Snart efter Electric Ladyland hade släppts så splittrades The Jimi Hendrix Experience på grund av ett dåligt kontrakt jag skrev på 1965 av en producent vid namn Ed Chalpin, blev också bråk med basisten Noel Redding som var avundsjuk på min framgång.
Även fast vårt band splittrades 2 år efter vi började så vill jag ändå säga att de har varit dem bästa 2 åren i mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar